I morgon avgörs det

Nu har vi fått veta att beskeden om uppsägningar skall lämnas personligen till alla berörda imorgon. Jag är verkligen inte säker på om jag kommer få jobba kvar eller om jag kommer att bli uppsagd. Det är många som skall bort och även om jag har rätt många tjänsteår hör jag ändå till de yngre på institutionen, och därmed har jag inte haft så lång tid på mig att smala ihop statliga tjänsteår. Det är givetvis väldigt nervöst. Men jag är konstigt nog inte helt säker på vilket besked jag skall hoppas mest på. Jag läste nyss en bloggartikel som behandlar ungefär de banor jag funderar i:

”But, as most of us discover — especially at the beginning of that blood-curdling recession — security is an illusion. It’s a heuristic we draw from observing the coincidence of things not going badly for a while at a stretch. And, that’s great. While it lasts. But, it’s definitely an illusion.
Thing is, if I think about all the events in my life that led to a really big, (eventually positive) change, they all started as something awful. A death, a layoff, a divorce. Anything that forced me to ‘re-pot myself’ at a time that seemed sad, inconvenient, and horribly timed. At the time, each seemed like ‘the end’ — something I couldn’t possibly recover from.
But, that’s life. It’s a huge dick about both your plans and your desire to avoid inconvenience.”
Ur Re-Potting with Resources: What Would You Make?

Självklart är det sååå mycket enklare, bekvämare och tryggare att bara fortsätta i samma spår som de senaste 13 åren. Inga bekymmer att klara huslånen. Ingen stress att hitta en ny karriär.

Men samtidigt kan jag inte låta bli att tänka att det kanske finns något ännu bättre där ute …

Livet är bökigt ibland

Måndag: Mail.app börjar konstra och få för sig att det saknas utrymme för att spara nya mail. Konstigt eftersom det finns gott om plats på hårddisken och på mailservrarna. – Får väl Googla lite då, tänker jag. Hittade också en beskrivning på exakt det problem jag fått och ett par lösningar. I ett tillfällligt drag av ordningssamhet fick jag för mig att göra en backupkopia på alla mail innan jag började mixtra med dem. Men icke. Efter flera timmars försök med ideliga kopieringsfel gav jag upp. Troligen börjar hårddisken att ge upp, tur att en ny dator är på gång. Ok, men rensa upp maildatabasen med ett par snabba terminalkommandon måste ju gå hur lätt som helst. Icke sa Nicke! Gick ju inte alls det heller. En halvtimme in i städningen bara hoppar det ur. Provar igen, det kan ju ha varit en tillfällighet. Nähä. Återstår bara att slänga hela databasen och bygga om den då. Men det funkade väl åtminstone? På sätt och vis, Mail går att använda men en massa mail saknas. *suck*

Tisdag: Kommer till jobbet och loggar in på arbetsstationen … snart … skall bara väckas ur vila … Inte. Nåja, det är säkert bara en tillfällighet. Tvångsavsluta bara så löser det sig säkert av sig själv.

Onsdag: Kommer till jobbet och loggar in på arbetsstationen … snart … skall bara väckas ur vila … Inte. Irritationen stiger lite. Verkar vara problem på riktigt alltså. Bootar om och kör lite allmänna repoarationer med hjälp av Applejack så löser det sig nog. Har inte tid att vara grundlig nu.

Torsdag: Kommer till jobbet och loggar in på arbetsstationen … snart … skall bara väckas ur vila … Inte. Börjar bli rejält störd på detta nu. Försöker med lite behörighetsreparationer men har för mycket annat att göra. Bestämmer ändå mig för att plocka fram ett tyngre hårddiskreparationsprogram efter lunch. Kör diverse diagnoser och slår igång en reparation i god tid innan hemgång. Trodde jag. Kan inte vänta på att den blir färdig så den får tugga över natten.

Fredag: Reparationen klar, men alla fel kunde inte fixas. Igång med reparationen igen. Haken är att temperaturregleringen inte funkar när man startar från en verktygsskiva sådär och G5’an har 9 rejäla fläktar. När alla spinner på fulla varv blir det som att ha en dammsugare igång under skrivbordet. Reparationen får gå hela dagen, men hinner ändå inte klart. Bara att lämna den igång över helgen. Massa arbetstid åt skogen igen.

Måndag: Reparationen avslutad men det funkar fortfarande inte. Stenhård krasch så fort man försöker starta. Tydligen har reparationsprogrammet pajat en startfil som systemet behöver. Bara att ge upp då och försöka rädda det som räddas går. Lyckligtvis var katalogen oskadad och alla filer gick att rädda. Frid och föjd. Bara att starta om med den nya disken då.

Nej.

Några systemfiler överlevde inte. Måste installera om systemet då. Men det är inga problem, bara att låta installeraren hämta in alla användare och … Nähä. Givetvis inte. Det alternativet var inte valbart när inte det gamla systemet var i ordning. Men installera om måste jag ändå. Onekligen verkar det som att om det kan krångla så gör det det.

Men! Det visade sig vara ytterst enkelt att koppla ihop alla gamla data med det nya systemet. Bara att dra in den gamla användarmappen i det nya systemet, skapa en ny användare med det gamla kortnamnet och vips upptäckte kära MacOSX att det redan fanns en mapp: ”Använd befintliga användardata?”

Japp!

Och så fungerar allt igen! Synd bara att tre dagar gått åt h-ete nu när det redan är pressat med tid inför sommarkursstart och semestrar.

“For a long time, it seemed to me that life was about to begin: Real life. But there was always some obstacle in the way, something to be got through first, some unfinished business, time still to be served, a debt to be paid. Then life would begin. At last it dawned on me that these obstacles were my life.” — Fr. Alfred D’Souza

Citatet läst på ”A rugs life

Höstfärger, hälsa, hav och Härnösand

Härnösand är verkligen riktigt vackert! Nu när höstlöven speglar sig i Nattvikens blanka vatten och hela Stadsparken knastrar av eldiga färger är det fint, ja nästan sakralt, som min svärfar beskrev det. Här finns alla möjligheter till att ha en god hälsa – lugnet, naturen tillgång till motionsanläggningar, discgolf, curling och vettigt folk. Men, ja, det måste komma ett men här. Vart finns framtidstron, engagemanget och optimismen? Ibland undrar jag VARFÖR??? Härnösand har ju alla förutsättningar att blomstra. Det ligger vackert med en bra hamn och det är smidigt att ta sig till Stockholm. Men varför blomstrar inte näringslivet här? Ö-vik och Umeå har ju stadigt flyttat fram sina positioner och de har (eller hade) väl samma förutsättningar som Härnösand? Kan någon vänlig själ förklara för mig vart det sitter fast?

Curling

CoolaCurlare!Jo faktiskt var det riktigt kul. Tänk att det finns en curlinghall här i Härnösand! Första gången för mig. Tittade lite på de andra som spelade och såg någon ramla när de skulle få ut den där tunga klumpen på banan. Skrattade för mig själv och tänkte, ja, ja. Så svårt kan det väl inte vara. Vilka klantskallar som ramlar. Jo. Jo. Inte fick man börja med att spela match heller. Först skulle man lära sig krypa innan man fick lära sig gå. Många magplask senare fick vi börja med stenarna. Antingen åkte de för långt, för kort eller in på de andras banor. Men det var superkul!!! Nu är vi på gång – synd bara att de stänger banorna för säsongen… Kolla stilen!

Egoföredrag i Rotary

Strax före jul blev jag medsläpad till Rotary av en bekant, som för övrigt är president för den aktuella klubben. Efter ett par gånger fick jag veta att jag skulle bli nålad (upptagen som medlem). Skönt att slippa fatta egna beslut ibland. Nåja, En tid efter att man blivit Rotarymedlem skall man hålla ett så kallat egoföredrag, och idag är det dags för mig. Jag har haft en del problem med att bestämma mig för tema för egoföredraget. Det blev en kombination av allt möjligt. När detta inlägg publiceras kommer föredraget vara över och jag vet om det blev flipp eller flopp. Var du där? Har du någon kommentar?

Länkar från föredraget: – 2EQBS – http://www.miun.se/2eqbs – Wingspan – http://www.miun.se/wingspan

God Jul alla!

När nu julen närmar sig sin höjdpunkt… julbordet, så vill vi från oss alla till er alla önska en God Jul med en liten visa som kanske kan passa när måltiden nalkas.

Och viljen i veta

mel: Trad. Viljen I veta och viljen I förstå hur svensken får mod uti barmen Jo, far min han fattade glaset som så och sedan så krökte han armen Han bugade sig hit han bugade sig dit så gladelig, så gladelig och hällde sen supen på tarmen.

Fler visor, om snapsen räcker

Johanna & Marcus

Ambulanser i Härnösand och annat gnäll

Varför finns det bara två ambulanser i Härnösand? Om man nu någongång skulle behöva en ambulans så är ju risken stor att de är upptagna med transporter av patienter till sjukhuset i Sundsvall. I Härnösand har man ju lagt ner sjukhuset så det blir förstås många transporter. Heltokigt! Klart sämre möjligheter till snabb vård jämfört med när jag bodde i Uppsala till exempel.

Sen undrar jag vad våra kommunpolitiker gör med förskolor och skolor i kommunen. De kommunala förskolorna är fullproppade med barn mellan 1 och 5 år. Hallengrenpengarna som skulle ge fler personal används till att sätta in mer personal i befintliga lokaler. Inte att sprida ut de stackars barnen i andra lokaler. För grisar och höns finns väl en gräns för hur liten yta varje djur får ha. Vad gäller för barn? En halv kvadratmeter? Det är trist!

Sen det här med Lucia i skolan! Läraren i en klass i en skola i stan bestämmer att det ska finnas 4 tomtar, 7 stjärngossar, 7 tärnor och en lucia i tåget. Målet är att det ska vara stiligt! Att sen vissa skolbarn vill vara tomte och inte stjärngosse och är besvikna för att kvoten för tomtar är full hjälps inte. Lucia röstas så klart fram i klassen. Ska denna tradition (eller dessa lärare snarast) behöva vara så stelbent? Tacka vet jag mina barns dagis (ett föräldrakooperativ). Där var i princip alla lucior (både pojkar och flickor). Det kallar jag ett ljust och vackert luciatåg!!

Sen vill jag passa på att klaga lite på OKQ8 Kaptensgatan. Min kära farmor har varit kund där i si sådär 50 år och hon fick inte handla bensin på sitt kort sist hon var där. På ett otrevligt sätt sa bensinmackschefen att hon inte kunde använda kortet som är ställt på min bortgångne farfar. Han var inte ett dugg tillmötesgående. Trots att min framor påpekade att hon tidigare frågat om hon ska ställa om kortet. Men ”nej då det behövs inte” fick hon som svar. Då. Nu har OKQ8 förlorat en trogen kund. Tur att det är helg nu! Jag ska umgås med mina barns extrafarmor (som vi själva adopterat).
Vi tar en mugg glögg och hoppas att vi inte behöver någon ambulans den här helgen!

Norrland!

Vad och vart är Norrland egentligen? Enligt många skåningars mentala kartor omfattar Norrland allt som ligger norr om Älmhult. Det kan dock skifta bland skåningarna var Norrland börjar, ibland är det norr om Eslöv och ibland ”norr om landsvägen” (länsväg 101 mellan Malmö-Ystad) eller norr om Hallandsåsen som anses vara Norrland. Stockholmare brukar anse att Norrland börjar ungefär vid Uppsala. Enligt Susning.nu… Jag blev inte så mycket klokare men jag vet att det är mycket snö, is och kallt!