Analys av webbplats

Jag har valt att analysera http://www.distans.hkr.se/kkmtrl/ som är en materialbas för kursen IKT och lärande. Webbplatsen har använts, och används, i kurser som jag varit inblandad i som lärare.

Vem är avsändaren

Webbplatsen har tagits fram vid Högskolan Kristianstad, Centrum för kompetensutveckling, på initiativ av KK-stiftelsen. En nogrann redovisning över vilka personer som medverkat finns på sidan: http://www.distans.hkr.se/kkmtrl/om.htm

Man kan säga att avsändaren är en statlig myndighet som har ett uppdrag att informera och undervisa. Det borde alltså inte finnas någon risk för att avsändaren är ute för att vilseleda besökaren på något sätt, snarare att lämna så koorekta uppgifter som möjligt.

Vem är målgruppen?

Resursen uppges vara skapad med målsättning att kunna användas fritt av ubildningsväsendets kursverksamhet. Jag tolkar resursen så att den i första hand är riktad mot lärarutbildning och/eller fortbildning av lärare. Det är en målgrupp som man kan anta har en ganska låg Internetmognad varför det är lämpligt med en okomplicerad layout och enkel kod som fungerar i äldre webbläsare och på olika plattformar.

Vilken information ska förmedlas?

Webbplatsen verkar vara en samling av många olika typer av material kring IKT(informations- och kommunikationsteknologi) och lärande. Där finns litteraturlistor, politiska dokument, fallstudier, debattartiklar, inspirationsmaterial, länkar mm. Webbplatsen vill ge en bred bild av möjligheter och problem med användning av IKT i olika lärandesituationer

Metaforer (bra och dåliga)

En metafor är i webbdesignsammanhang, enligt vad jag lärt mig¹, en speciell typ av bildkarta som sätter in bilder i en meningsfull kontext genom att presentera information i egenskap av ett objekt (som en bok), en plats (som en kontorsbyggnad) eller en apparat (som en video) som människor använder utanför datorvärlden.

Ett exempel på en funktionell metafor. Varje objekt
leder till ett verktyg:miniräknare, adressbok etc.

En metafor blir endast funktionell—dvs underlättar navigationen—om användarna är bekanta med den och om det är en god konceptuell överensstämmelse med innehållet.

En bildkarta å andra sidan har två funktioner: Bilderna både representerar, och leder till, innehållet.

Ett exempel på en bildkarta. Varje objekt leder till
en del av innehållet, men det finns inget överbryggande
sammanhang med bilden.

Med denna bakgrund kan jag inte påstå att webbplatsen använder sig av vare sig metafor eller bildkarta.

Anslag -hur sker första kontakten med användaren?

Anslaget är rent informerande med en kort bakgrund till webbplatsens tillkomst och en genomgång av de olika avdelningarnas innehåll. Mängden text som möter besökaren kan kanske verka avskräckande, men jag tycker det verkar relativt väl avpassat för den tilltänkta målgruppen. Man är troligen ute för att skaffa sig information om man besöker denna webb, och textmassan kan därmed fungera som en kvalitetsindikator.

Navigering, verktyg (bra och dåliga)

NAVIGATION När man klickar på rubrikerna i vänsterspalten fälls det ut underrubriker ifall det finns några för den avdelningen (se bild nedan). I de flesta fallen är dessa underrubriker länkar till andra sidor med innehåll, vilket man också förväntar sig, men i vissa fall är det länkar till ankarpunkter inom samma sida. Detta kan verka en aning förvirrande i och med att navigationsknapparna kan komma ur synfältet utan synbar förklaring. Om man inte uppmärksammar att rullningsrutan i rullningslisten flyttat sig kan man bli fast på sidan.

VERKTYG Jag är osäker på vad som menas med verktyg i samband med navigation.

I någon webblitteratur har jag läst om "tools" och då har det handlat om sådant som sökfunktioner, platskartor och liknande. I den meningen finns ett verktyg, ett enkelt sökformulär finns tillgängligt på alla sidor.

Om det är navigationsinstrument som avses (i linje med kursboken) så använder man sig av en navigationsmeny i vänsterkant enligt klassiskt maner.

Siddesign, layout, optimering, typografi

LAYOUT Webbplatsen är uppbyggd på klassiskt vis med navigationsknapparna lagda i en vänsterspalt, och innehållet till höger. Layouten är konstruerad med tabeller, inte ramar, vilket i och för sig kan bli lite långsamt att ladda, men det gör det enkelt att bokmärka, eller länka till, en sida mitt inne i strukturen.

Andelen navigation, innehåll, reklam och whitespace.
Klicka för att växla, dubbelklicka för att återgå

OPTIMERING En upskattning av sidans fördelning mellan navigation, innehåll, reklam och "whitespace" ger följande:

Klicka på bilden ovan för att se en grafisk representation av uppdelningen, dubbelklicka för att återgå till den ursprungliga bilden.

TYPOGRAFI Det finns en del övrigt att önska vad gäller den typografiska utformningen. All text är satt till Times New Roman, och det finns inte många typsnitt som är sämre lämpade för bildskärmsläsning enligt mitt förmenande. Dessutom används kursiv stil i vissa sammanhang vilket är en dödssynd ur läsbarhetssynpunkt när det handlar om skärmtypografi. En positiv sak är att den layouttabell som används låser bredden på textspalten så att textraderna bibehåller en rimlig längd även om webbläsarens fönster maximeras på en stor skärm.

Fonttilldelningen är gjord med hjälp av font-taggen vilket helst bör undvikas i och med inträdet av Cascading Stylesheets. Syftet med HTML/CSS-kombinationen är att utformningen skall kunna hållas separerad från innehållet.

Sidans korrekthet –juridiska aspekter

Under mina undersökningar har jag inte kunnat finna någon anledning att betvivla korrektheten i det presenterade materialet. Avsändaren borgar också för en hög trovärdighet. En stor del av materialet är producerat av de personer som står bakom tjänsten och de uppger att allt material är fritt att använda för den som så önskar.

I literaturuppräkningen förekommer givetvis en hel del namn på författare. Detta är i strikt mening i strid med PUL om inte författarna givit sitt uttryckliga medgivande. Detta debatterades en del i samband med PUL-lagens inrättande men ur mitt perspektiv känns det som en pseudodiskussion.

Noter

1. Om användning av metaforer och bildkartor i navigation kan man läsa i Kristof, Ray (1995) , Interactivity by design: Creating and communicating with new media. Mountainview: Adobe Press
ISBN: 1-56830-221-5