Det är mycket möjligt att jag gick till överdrift den här gången, men jag tycker det är himla roligt att laga spännande och nya recept. Särskilt när människor som uppskattar god mat kommer och hjälper till att äta upp den.

Kaffe och tårta

Kahlua & Baileys-tårtan skulle egentligen bakas i 18 cm form och jag fick inte tag i mindre än 20 cm så den blev lägre än tänkt. Men god. Här är receptet.

Ett recept frÃ¥n Cooking For Engineers, med ett par egna modifieringar. Jag kokade ihop en hallonfyllning till mellanlagret och sÃ¥ bytte jag ut smörkrämsfrostingen till en choklad-fudge variant ur boken ”1001 Chocolate Treats”. En härligt saftig chokladbotten som fick ett extra lyft av muscovadorÃ¥socker. Denna tÃ¥rta kommer jag nog att göra igen.

Tapas, paj, sallad

Det verkar inte som att pajen fastnade på bild, väldigt god Quiche Lorraine enligt recept från Smittenkitten.com. Det är en matblogg med vackra foton och mycket personlighet.

Jag som är galen i ost tyckte nog att Appenzellern var den bästa rätten av de fyra. Fikonkompotten som kokats på en blandning av färska och torkade fikon var helt magisk. Kycklingen med mascarponecreme i bakgrunden var inte dålig på något vis men den blev salt i överkant. Antagligen för att jag bytte ut kärnade tråk-oliver mot kalamataoliver som jag kärnade ur manuellt. Man kan inte jämföra sånadär låtsas-oliver med den äkta varan på samma dag. Men Kalamataoliver är saltare och jag tänkte inte på det när jag öste i salt enligt receptet. Tredje sortens crostini. I bakgrunden syns också dryckerna: Tio Pepe Sherry (passar fantastiskt bra till Appenzeller/fikon-rätten), Sauvignon de Bourdeaux (mycket bra till laxen) och Conde de Valdemar Crianza.

Den fjärde tapasrätten verkar inte heller ha blivit förevigad, Serranoskinka med svamptapenade. Pata negra skulle det egentligen ha varit men den skinksorten lyckades jag inte få tag i.

Desserter

Matbufféer är ju vanliga, men efterrättsbuffé är inte lika vanligt (Högbo bruk har visserligen en legendarisk sådan). Så därför tyckte jag att det skulle vara kul att göra ett antal olika efterrätter i miniatyrstorlekar så att man kan välja flera stycken.

En kreation av Daniel Roos, konditor på Operakällaren. Recepten finns också i senaste Allt om mat. Fantastiskt god, och jag har svårt att bestämma mig för om den här eller chokladmoussen nedan var godast. Även denna signerad Daniel Roos. Moscatel de Setubal att dricka till. Testade att göra bruleen i små silikonformar. Det funkade men det var lite vingligt att grädda dem i vattenbad eftersom de nästan flöt upp. Det fanns även en kardemummakryddad variant med björnbär. Samma recept, men byt ut likören mot kardemumma efter eget tycke och smak. Grundreceptet finns på Tasteline.

Ostbricka

Fick inte tag på exakt samma ostar som i Allt om mat, men Boltjärns Blå och Tant Grön var trevliga bekantskaper. De funkade också bra med det rekommenderade vinet Axe Hill Cape Vintage, en portvinsliknande sydafrikan. Här fick jag Tommie de Chevre och Holländs Getost som alternativ till artikelns ostar. Jag hade beställt ett matchande vin också men det har inte levererats ännu. Istället fortsatte vi med Moscatel de Setubal och det gick rätt bra det med. Tillbehören var kvittenmarmelad och kardemummastänger. De senare hittade jag i delikatesshörnan på Härnöhallen, men de var lite i sötaste laget. Hade man bakat dem själv skulle nog smakmatchningen blivit ett par steg vassare.

Ost & delikatess på Storgatan var det som hjälpte mig att plocka fram alternativa ostar och det tycker jag blev lyckat, Till brickan med vitmögel och hårdostar fanns dock Vit Caprin att tillgå. Den andra osten på denna bricka blev Chevre log. Istället för att göra egen grön tomatmarmelad och baka veteknäcke köpte jag den färdiga tomatmarmeladen och det delikatessknäcke som fanns i butiken. Vinet till detta var Hubert Beck Gewurztraminer som var en ypperlig åtföljare med pigg syra.

Vickning

De uthålligaste gästerna nöjde sig inte med detta, utan in på småtimmarna så sattes det igång tillagning av Janssons frestelse.