Serendipity

Sitter och försöker förbereda en presentation för några engelska gästlärare, och när jag surfade runt efter nåt klokt att säga om bloggar hittade jag detta. David Warlick om Clay Shirky på Web 2.0 Expo:

”Here’s a line that evidently didn’t hit me when I read the transcript for the speech a couple of weeks ago. After telling the story of a four-year-old, who becomes discouraged when she can’t find the mouse on her family’s TV, he says,

Media that’s targeted at you but doesn’t include you may not be worth sitting still for.

Substitute Education for Media, and this is a huge statement [that] coincides with what a lot of educators and education reformers have been saying for a long time.”

Bättre presentationer

Darren Barefoot skriver på sin blogg om hur man gör sina presentationer bättre ur ett perspektiv som tyvärr inte är så vanligt, nämligen med utgångspunkt ur hans teaterutbildning. Det är uppdelat i två delar: innehåll, som handlar om dramaturgi och scenografi, och teknik som avser framförande (pronuncio inom retoriken). Bloggen är väl värd ett besök tycker jag.


Technorati Tags: ,

Äntligen lansering!

Läs & skrivwebben Nu är äntligen dagen för lansering här!. Jag har jobbat med en webbplats tillsammans med några kollegor på Mittuniversitetet i över ett år nu. Webbplatsen samlar resurser kring läs- och skrivinlärning som riktar sig till för- och grundskollärare. Nu är det slutligen dags att öppna den för omvärlden. Väl bekomme!

Yojimbo, din vän i cyberrymden

Det finns många program för att hantera urklipp och små textsnuttar, alltifrån Kom-ihåg-lappar som följt med systemet sedan … MacOS 7 eller 8 tror jag. Men, det finns mycket bättre sätt än Kom-ihåg-lappar för att hålla ordning på alla de små textsnuttar, urklipp, lösenord, listor och allt vad det nu är som skräpar omkring i den personliga cyberrymden.

Ett ganska så nytt program som skall hjälpa till att städa upp i det digitala träsket av minneslappar och idéer är Yojimbo från Bare Bones Software.

Yojimbo kan hantera alla möjliga filformat, inklusive PDF, Photoshop, Jpeg, QuickTime, RTF, MP3 samt text sÃ¥ det klarar i stort sett vad som helst som man kan vilja dra in i programmet. Yojimbo använder Mac OS X Services, vilket bland annat medför att man snabbt kan importera data frÃ¥n de flesta program. Man fÃ¥r t.o.m alternativet ”Save PDF in Yojimbo” i alla utskriftsdialogrutor sÃ¥ allt som gÃ¥r att skriva ut kan skickas till Yojimbodatabasen.

En artikel i amerikanska MacWorld beskriver hur man kan använda programmet för att hålla ordning på designidéer och kreativa uppslag för layouter och illustrationer (Using Yojimbo as a digital idea library). Men det är minst lika användbart för lärare att hålla ordning på lektionsidéer eller för bloggare att spara uppslag till nya inlägg.

Nyligen stötte jag pÃ¥ ett exempel som kan användas för att illustrera vikten av källkritik: I senaste utgÃ¥van av TidBITS veckomail fanns en artikel som tog upp skillnaden i rapportering av vad som hände pÃ¥ Apples aktieägarmöte där bl a Greenpeace deltog. Skildringarna av vad som försiggick pÃ¥ mötet skiljer sig pÃ¥ rätt avgörande punkter mellan MacWorld US, San Fransisco Chronicle och bloggen RoughlyDrafted. Ett sätt att jobba med Yojimbo kan dÃ¥ vara att kopiera texten i mailet som var relevant, trycka F8 för att fÃ¥ upp snabbmenyn för nytt objekt. Den kopierade texten läggs in automatiskt och början av textblocket läggs till som rubrik. Efter justering av rubriken sÃ¥ den blir begriplig klickar jag bara ”create” sÃ¥ finns texten lagrad i Yojimbo. Sedan vill jag spara webbsidorna sÃ¥ att jag säkert har dem kvar. Kopiera första länken, tryck F8 igen och skriv en passande rubrik. Yojimbo har upptäckt att det var en URL i urklipp och automatiskt valt alternativet ”Web archive” vilket innebär att webbsidan laddas ned till datorn som ett Safari-webbarkiv med bilder och allt intakt. Det är precis vad jag vill sÃ¥ jag klickar ”Create” igen. Nästa länk vill jag kolla upp först sÃ¥ jag öppnar den i min webbläsare ( nu använder jag Firefox, men det spelar ingen roll vilken man använder). Det verkar vara vad jag behöver sÃ¥ jag tar tag i länkikonen i adressfältet och drar adressen till Yojimbo-tabben som jag placerat pÃ¥ den högra skärmkanten och släpper länken där. Det gör att Yojimbo automatiskt laddar ner webbsidan och lagrar den i databasen med sidans titel som rubrik.

Nu har jag samlat ihop en del material, men det är bara dumpat i den allmänna datasoppan i Yojimbos databas sÃ¥ jag öppnar huvudfönstret genom att trycka F5. Där skapar jag en ny mapp som jag kallar ”Lektionsidé källkritik” t ex och sedan tar jag bara de översta objekten i biblioteket och släpper dem i mappen.

Färdigt.

I text kan det lÃ¥ta som en hel massa jobb men i ”verkligheten” gÃ¥r det väldigt smidigt, nästan obemärkt, att stoppa undan saker man kommer pÃ¥ att man vill spara till senare.

Ett annat exempel. Jag surfar runt och stöter på något intressant som jag tror att jag vill blogga om, men just nu har jag inte tid att skriva nåt färdigt. Dra länken till tabben längs högerkanten och släpp den på mappen för bloggidéer. Booom.

Jag läser en text på webben eller i ett mail som jag vill stoppa undan till senare. Kopiera, F8, skriv rubrik, Create. Booom.

FrÃ¥n början var jag inte sÃ¥ imponerad av programmet. – ”Gör det inget mer?” var väl min första tanke. Men efter en tids användning sÃ¥ är det just den egenskapen att det inte försöker göra allt, och därmed har kunnat optimera sitt gränssnitt för att med enkelhet samla in ”snippets” som gör att det blir använt. Att det klarar i stort sett alla dataformat man slänger pÃ¥ det, och dessutom utan kännbar ansträngning gör att det ”lÃ¥ter sig användas”. Det faktum att man inte känner nÃ¥got besvär för att kunna göra det man vill är oerhört viktigt med denna typ av program. Jag har, för att exemplifiera, ett program för att spara webbsidor, eller egentligen hela webbplatser, till hÃ¥rddisken som egentligen är mycket bättre pÃ¥ just detta än Yojimbo, nämligen Webstractor. Men motstÃ¥ndet att använda det blir i vanliga fall för stort sÃ¥ det bara ligger där, och det är egentligen inte svÃ¥rt att använda. Det är bara det att man mÃ¥ste starta programmet (och vänta …), kopiera länken, växla till Webstractor, och sedan klistra in länken i Webstractors adressfält, och sen kan man ladda ner sidan.

Technorati Tags: , , ,

Mer om Google Earth

Det finns en intressant resurs som heter Google Earth Sightseer där allehanda nyheter om Google Earth (GE) publiceras. Man får tips på hur man kan använda GE, platsmarkeringar för aktuella platser och nyheter om uppdaterade uppgifter i Keyholedatabasen, med mera. Det här bara måste vara intressant för geografilärare.

Ganska nyligen uppdaterades GE med topografiska data för de Schweiziska alperna sÃ¥ nu blir det riktigt intressant att ”flyga runt” där. Somliga har gjort det mer bokstavligt. NÃ¥gon flög förbi ett antal kända platser med ett jetplan, filmade det och lade upp filmen pÃ¥ youtube. En annan kille kunde inte motstÃ¥ geek-impulsen att Ã¥terskapa den verkliga flygningen som en virtuell genomflygning i GE. Den verkliga flygturen ligger bredvid sÃ¥ man kan jämföra dem parallellt.

Jag kikade runt lite själv i omrÃ¥det vid Matterhorn (GE-länk, se till att Terrain-lagret är pÃ¥). Där fanns det ett panorama som i och för sig är trevligt, men det som fascinerade mig mest är den tekniska kvaliteten. Bara en sÃ¥n sak som att det inte finns nÃ¥n skugga av fotografen, eller stativmärken i snön, eller fotspÃ¥r, eller märkbara skarvar, eller skidÃ¥kare som flyttat sig mellan bilderna, eller … Kolla själv vet jag:

Borders – Skiing Across Switzerland and Italy – Matthias Taugwalder – 210/245 – World Wide Panorama

Technorati Tags: , , ,

Wikipedia som källa?

Ett intressant utdrag ur en längre intervju på net@nite med Jimmy Wales (grundaren av Wikipedia) citeras i ett blogginlägg på The Savvy Technologist, Jimbo on Wikipedia reliability:

One of Leo’s interns who happens to be a sophomore in high school asked how Jimmy would recommend convincing schools to accept Wikipedia as a trusted source (at 53:02 of the recording). Jimmy’s advice:

”Be careful how you use Wikipedia. It really isn’t a trusted source. It really is edited real-time and it could be full of mistakes. That really isn’t the right role for an encyclopedia in the educational process. I think it basically should be fine in schools, it should be acceptable, to add a footnote saying I did a lot of my preliminary research in Wikipedia just to acknowledge where you got a lot of knowledge. But in terms of citing specific facts, you really should go to the sources and look it up there. Because that’s what you’re supposed to be doing. The encyclopedia is supposed to give you the broad overview not be a primary research tool.”

This is exactly the advice I give when asked. Perhaps having the quote right from the horse’s mouth will be useful.

Det är en nyttig pÃ¥minnelse om Internets natur när man diskuterar användning av bloggar och wikis i samband med lärande och undervisning. Skall användningen av Internet pÃ¥ nÃ¥got sätt bidra till utveckling av ett kritiskt tänkande mÃ¥ste man vara noggrann med källhänvisning och jämföra flera källor när man bygger sin uppfattning om nÃ¥got omrÃ¥de. Med det sagt sÃ¥ kan Wikipedia vara en väldigt bra startpunkt för att orientera sig och fÃ¥ en överblick, eller för att fÃ¥ en startpunkt till vidare studier. I en av kommentarerna till blogginlägget pÃ¥ technosavvy.org ges även exempel pÃ¥ när elever upptäcker en tvivelaktig faktauppgift, kollar upp den i en annan källa och Ã¥tervänder till wikipedia bara för att upptäcka att uppgiften redan korrigerats. Det är ur min synvinkel en oerhört lärorik händelsekedja som man som lärare fÃ¥r skatta sig väldigt lycklig att uppleva i en skarp undervisningssituation eftersom det understryker vikten av att kontrollera källor, och dessutom väldigt tydligt pÃ¥visar den dynamiska naturen hos wiki’s. [Uppdaterad: Förtydligat mina kommentarer nÃ¥got]

3,5 miljarder till lärarlyft

Regeringen presenterade i fredags (2007-04-20) ett program för att stärka lärarkÃ¥ren, kallat ”Lärarlyftet” i ett inlägg pÃ¥ DN debatt, ”Vi satsar 3,5 miljarder pÃ¥ högre lärarkompetens”.

Det borde förhoppningsvis leda till goda möjligheter för oss på Mittuniversitetet att få sälja en del fortbildningskurser. Jag hoppas bara att både regeringsförslaget och myndigheten jag arbetar för lämnar möjlighet till innovativt tänkande i utformning och distribution av fortbildningsinsatserna.

Lärande och communities

Det verkar som att det börjar röra på sig i utbildningsvärlden. På flera oberoende håll börjar det att dyka upp saker som på sikt kan leda till en ny syn att organisera lärande och skolor.

Den traditionella metoden att publicera forskning är att skicka sitt arbete till en vetenskaplig tidskrift som lÃ¥ter (vanligen) tre andra forskare granska arbetet (peer review), och om de anser att det hÃ¥ller mÃ¥ttet sÃ¥ startar processen med att fÃ¥ artikeln publiceringsklar, Experterna skickar synpunkter till redaktören som lägger till egna synpunkter och skickar allt till författaren som fÃ¥r revidera etc. Det tar tid. Get Wiki With it diskuterar peer reviewed journals och processen med att få ett forskningsresultat publicerat. Tydligen har Nature börjat med en Wiki-process parallellt med den gängse granskningen.

Fysiker/matematiker har länge använt en öppen process på arXiv.org (X är det grekiska ”chi”, uttalas alltså archive). Communities online, inte peer reviews, avslöjade fusket bakom stamcellsforskaren Woo Suk Hwangs resultat till exempel.

Intressant.

Bloggar för att träna kritiskt tänkande.

Jag bläddrade i en bok vi skall använda som kurslitteratur i vår sommarkurs och då ramlade jag över följande passage:

”In the real world when people need to learn something, they usually do not remove themselves from their normal situations and force themselves into sterile rooms to listen to lectures on formal principles about what they are doing.” ( Jonassen, 2003. s. 71 )

I ett blogginlägg av Barbara Ganley som föreläste i SkellefteÃ¥ förra veckan refererade hon till nÃ¥gon som pratade om att företag gärna skulle rekrytera humanister. De har mÃ¥nga relevanta kunskaper som är nyttiga för företagen, men problemet är att de saknar förmÃ¥ga till lagarbete och problemlösning. Det beror enligt Barbara pÃ¥ att det är fel kompetenser som premieras i traditionell skola. Nu hittar jag förstÃ¥s inte den passagen sÃ¥ jag kan länka till den …

När jag letade efter det så ramlade jag över detta hos Stephanie Hendrick

they did, however, have a great definition of learning, ‘a process of socially negotiated construction of meaning’ (5), which is what i feel we do a bit with blogging. ( Motivations of CMC, language learning, and blogging )

Det förstärker en tanke jag skulle vilja utveckla nÃ¥gon gÃ¥ng. Att bloggande som metod borde kunna användas för att utveckla kritiskt tänkande. Det är en annan sak som Barbara pratade om i SkellefteÃ¥, men som jag inte lyckas hitta nÃ¥gon bra referens till. Hon skriver väldigt mycket den männskan … Det här hittade jag iaf:

The linking, commenting and archiving capabilities of the weblog, in creating internal connections within each student’s work from draft to completion, draws attention to the processes involved in scholarship and to the multiple writing voices called upon depending on the situation, as well as immersing the students in the complex relationships between writer and reader. Through this network of linking and the tension created by the homepage’s insatiable insistence on being fed with new posts, the weblog reaches its potential (Pacquet 2002). Student written and oral work improves dramatically in terms of critical thinking, organization, and clarity of expression. ( Blogging as a Dynamic, Transformative Medium in an American Liberal Arts Classroom )

Och det finns fler som funderar på detta område (kanske det bara är för mig detta är en ny tanke?):

At this point you might ask yourself, ”If there are no reviewers and anyone can write anything in their weblog, how is it then possible to find high-quality content in weblogs?”. The answer is that quality emerges in weblogs largely as a result of the web of hyperlinks that is weaved by the community of editors. Although it is true that there is no review process prior to publishing, one definitely occurs immediately after publication. ( Personal knowledge publishing and its uses in research )

Referenser

Bensoussan, Marsha m fl (2005) CMC among multilingual students of English for academic purposes: linguistic and sociolinguistic communicative factors in online written responses

Ganley, Barbara () Blogging as a Dynamic, Transformative Medium in an American Liberal Arts Classroom

Jonassen, David (2003) Learning to solve problems with technology: A constructivist perspective

Paquet, Sébastien (2002) Personal knowledge publishing and its uses in research Fortsätt läsa