<\/p>
L\u00c3\u00a4rande och undervisning \u00c3\u00a4r sv\u00c3\u00a5rgripbara koncept. L\u00c3\u00a4rande \u00c3\u00a4r inte direkt observerbart och det finns m\u00c3\u00a5nga olika teoribildningar och perspektiv p\u00c3\u00a5 l\u00c3\u00a4rande. H\u00c3\u00a4r f\u00c3\u00b6ljer en beskrivning av n\u00c3\u00a5gra av dessa. F\u00c3\u00b6r att underl\u00c3\u00a4tta bed\u00c3\u00b6mningen av vilka krav MIUN ska st\u00c3\u00a4lla p\u00c3\u00a5 en l\u00c3\u00a4rplattform har konkreta analogier och modeller av perspektiv p\u00c3\u00a5 l\u00c3\u00a4rande lyfts fram. De perspektiv som presenteras nedan skall inte ses som rangordnade d\u00c3\u00a4r vissa n\u00c3\u00b6dv\u00c3\u00a4ndigtvis \u00c3\u00a4r \u00c3\u00b6verordnade andra i alla sammanhang. Ist\u00c3\u00a4llet har alla perspektiv sin plats, men f\u00c3\u00b6r olika \u00c3\u00a4ndam\u00c3\u00a5l.<\/p>\n
Utbildningsplanering och utbildningsdesign g\u00c3\u00b6rs i kontext av en pedagogisk filosofi som i sig sj\u00c3\u00a4lv \u00c3\u00a4r sprungen ur ett perspektiv p\u00c3\u00a5 hur l\u00c3\u00a4randets natur \u00c3\u00a4r beskaffat. Man kan identifiera ett antal breda perspektiv som g\u00c3\u00b6r fundamentalt olika antaganden om hur l\u00c3\u00a4rande g\u00c3\u00a5r till. Ett perspektiv, eller en kombination av flera, kan passa f\u00c3\u00b6r olika \u00c3\u00a4mnesomr\u00c3\u00a5den, olika typer av studerande eller olika v\u00c3\u00a4rderingar r\u00c3\u00b6rande vad som \u00c3\u00a4r viktigt i l\u00c3\u00a4rprocessen. Alla perspektiv som presenteras h\u00c3\u00a4r \u00c3\u00a4r ungef\u00c3\u00a4r lika l\u00c3\u00a4mpliga, eller ol\u00c3\u00a4mpliga, f\u00c3\u00b6r e-l\u00c3\u00a4rande.<\/p>\n
Den filosofi som v\u00c3\u00a4ljs \u00c3\u00a4r sannolikt baserad p\u00c3\u00a5 vad l\u00c3\u00a4raren kan om l\u00c3\u00a4randeteorier och l\u00c3\u00a4randepraktik, t.ex. fr\u00c3\u00a5n sin egen utbildning eller utifr\u00c3\u00a5n dialoger med kollegor, s\u00c3\u00a5 v\u00c3\u00a4l som den professionella erfarenhet som f\u00c3\u00b6rv\u00c3\u00a4rvats s\u00c3\u00a5som yrkesverksam. Den kan vara influerad av l\u00c3\u00a4randem\u00c3\u00a5len, l\u00c3\u00a4rarens medvetenhet om studenternas preferenser, eller av karakt\u00c3\u00a4ren p\u00c3\u00a5 den milj\u00c3\u00b6 d\u00c3\u00a4r l\u00c3\u00a4randet sker. Den pedagogiska filosofi som en l\u00c3\u00a4rare anv\u00c3\u00a4nder beh\u00c3\u00b6ver inte vara uttalad eller namngiven, men den har inverkan p\u00c3\u00a5 designprocessen.<\/p>\n
Olika forskare har gjort egna kategoriseringar av dessa pedagogiska filosofier. H\u00c3\u00a4r f\u00c3\u00b6ljer en genomg\u00c3\u00a5ng av n\u00c3\u00a5gra av dessa f\u00c3\u00b6r att l\u00c3\u00a4ttare kunna diskutera utg\u00c3\u00a5ngspunkter f\u00c3\u00b6r vad en l\u00c3\u00a4rplattform beh\u00c3\u00b6ver t\u00c3\u00a4cka in i form av funktionalitet. F\u00c3\u00b6rst en generell teori f\u00c3\u00b6r (traditionell) campusf\u00c3\u00b6rlagd undervisning som ger en grund f\u00c3\u00b6r diskussion, och d\u00c3\u00a4refter teorier som framst\u00c3\u00a4llts i ljuset av de specifika f\u00c3\u00b6rh\u00c3\u00a5llanden som distansundervisning och e-l\u00c3\u00a4rande inneb\u00c3\u00a4r.<\/p>\n
Dennis Fox (Fox, 1983) har genom att under ett flertal \u00c3\u00a5r intervjuat nyanst\u00c3\u00a4llda l\u00c3\u00a4rare om deras syn p\u00c3\u00a5 undervisning p\u00c3\u00a5 en teknisk fakultet kommit fram till en f\u00c3\u00b6renklad konceptuell modell f\u00c3\u00b6r hur man kan betrakta l\u00c3\u00a4rprocesser och undervisning. Fyra grundl\u00c3\u00a4ggande teorier utkristalliserades. F\u00c3\u00b6rst den sk. transferteorin, d\u00c3\u00a4r kunskap betraktas som en vara som kan \u00c3\u00b6verf\u00c3\u00b6ras fr\u00c3\u00a5n en beh\u00c3\u00a5llare (l\u00c3\u00a4raren) till en annan (studenten). Det \u00c3\u00a4r formningsteorin (shaping) som betraktar undervisning som ett formande eller modellerande av studenter efter ett f\u00c3\u00b6rutbest\u00c3\u00a4mt m\u00c3\u00b6nster. F\u00c3\u00b6r det tredje en reseteori som betraktar \u00c3\u00a4mnet som ett landskap som skall utforskas, med berg att bestiga f\u00c3\u00b6r att f\u00c3\u00a5 b\u00c3\u00a4ttre utsikt \u00c3\u00b6ver \u00c3\u00a4mnet, och d\u00c3\u00a4r l\u00c3\u00a4raren agerar reses\u00c3\u00a4llskap och expertguide. Slutligen har vi v\u00c3\u00a4xandeteorin som fokuserar mer p\u00c3\u00a5 den intellektuella och emotionella utvecklingen hos den l\u00c3\u00a4rande. H\u00c3\u00a4r f\u00c3\u00b6ljer en \u00c3\u00b6vers\u00c3\u00a4ttning av valda delar av Fox artikel.<\/p>\n
De tv\u00c3\u00a5 f\u00c3\u00b6rsta teorierna betecknas som enkla, och de tv\u00c3\u00a5 senare betecknas som utvecklade.<\/p> \n
Personer som anammar transferteorin ser kunskap som ett objekt som kan \u00c3\u00b6verf\u00c3\u00b6ras, med hj\u00c3\u00a4lp av undervisning, fr\u00c3\u00a5n en beh\u00c3\u00a5llare till en annan – eller fr\u00c3\u00a5n en plats till en annan. S\u00c3\u00a5dana personer brukar uttrycka sin syn p\u00c3\u00a5 undervisning som att ”f\u00c3\u00b6rmedla kunskap” eller att ”\u00c3\u00b6verf\u00c3\u00b6ra information”. Engagerade anammare av denna teori brukar l\u00c3\u00a4gga mycket tid p\u00c3\u00a5 att f\u00c3\u00b6rbereda material och att se till att det \u00c3\u00a4r korrekt och uppdaterat. Vissa anstr\u00c3\u00a4nger sig ocks\u00c3\u00a5 mycket f\u00c3\u00b6r att utveckla och f\u00c3\u00b6rfina sina metoder f\u00c3\u00b6r \u00c3\u00b6verf\u00c3\u00b6ring och de konstruerar omfattande undervisningshj\u00c3\u00a4lpmedel f\u00c3\u00b6r att injicera essensen av deras \u00c3\u00a4mne direkt i hj\u00c3\u00a4rtat p\u00c3\u00a5 den mottagande beh\u00c3\u00a5llaren.<\/p>\n
Eftersom transferteorin fokuserar l\u00c3\u00a4rarens uppm\u00c3\u00a4rksamhet p\u00c3\u00a5 objektet innan det har \u00c3\u00b6verf\u00c3\u00b6rts och sedan p\u00c3\u00a5 \u00c3\u00b6verf\u00c3\u00b6ringsprocessen, leder det ofta till att l\u00c3\u00a4raren f\u00c3\u00b6rbiser vad som h\u00c3\u00a4nder med f\u00c3\u00b6rem\u00c3\u00a5let sedan det \u00c3\u00b6verf\u00c3\u00b6rts. D\u00c3\u00a4rf\u00c3\u00b6r uppst\u00c3\u00a5r vissa bekymmersamma problem n\u00c3\u00a4r man skall svara f\u00c3\u00b6r ett misslyckande. N\u00c3\u00a4r man uppt\u00c3\u00a4cker att, trots alla l\u00c3\u00a4rarens anstr\u00c3\u00a4ngningar, beh\u00c3\u00a5llaren inte \u00c3\u00a4r s\u00c3\u00a4rskilt full brukar f\u00c3\u00b6rklaringarna var i termer av l\u00c3\u00a4ckande beh\u00c3\u00a5llare. Framg\u00c3\u00a5ngsrikt l\u00c3\u00a4rande anses vara resultatet av v\u00c3\u00a4l f\u00c3\u00b6rberett material, effektivt organiserat och uppdelat. Misslyckat l\u00c3\u00a4rande anses vara konsekvensen av d\u00c3\u00a5ligt motiverade, ointelligenta, lata och gl\u00c3\u00b6mska studenter. Inte m\u00c3\u00a5nga l\u00c3\u00a4rare medger att en stor del av materialet, \u00c3\u00a4ven om det \u00c3\u00a4r v\u00c3\u00a4l f\u00c3\u00b6rberett och ”uth\u00c3\u00a4llt” \u00c3\u00b6ver studenterna, faktiskt missar sitt m\u00c3\u00a5l eller skv\u00c3\u00a4tter ut \u00c3\u00b6ver kanterna. M\u00c3\u00a5nga b\u00c3\u00a4gare har h\u00c3\u00a4llts ut, men kopparna \u00c3\u00a4r inte s\u00c3\u00a4rskilt fulla.<\/p>\n
Av alla undervisningsmetoder \u00c3\u00a4r f\u00c3\u00b6rel\u00c3\u00a4sningen den klassiska manifestationen av transferteorin i praktiken. M\u00c3\u00a5nga traditionella sk\u00c3\u00a4mt om f\u00c3\u00b6rel\u00c3\u00a4sningar illustrerar detta; det gamla uttrycket att en f\u00c3\u00b6rel\u00c3\u00a4sning \u00c3\u00a4r ett tillf\u00c3\u00a4lle d\u00c3\u00a5 f\u00c3\u00b6rel\u00c3\u00a4sarens anteckningar blir studenternas anteckningar utan att passera hj\u00c3\u00a4rnan p\u00c3\u00a5 n\u00c3\u00a5gon av dem ger en illustration av transferteorin som en kopieringsapparat; bilden av en folktom f\u00c3\u00b6rel\u00c3\u00a4sningssal med en bandspelare ist\u00c3\u00a4llet f\u00c3\u00b6r l\u00c3\u00a4raren och diktafoner ist\u00c3\u00a4llet f\u00c3\u00b6r studenter \u00c3\u00a4r kopieringsmaskinen \u00c3\u00b6verf\u00c3\u00b6rd till en auditiv modell.<\/p>\n
Det finns m\u00c3\u00a5nga varianter p\u00c3\u00a5 formningsteorier. En undergrupp av dessa teorier ser studenter, eller \u00c3\u00a5tminstone studenternas hj\u00c3\u00a4rnor, som ett r\u00c3\u00a5material (metall, tr\u00c3\u00a4, lera) som skall formas, modelleras eller omvandlas efter en f\u00c3\u00b6rutbest\u00c3\u00a4md och ofta detaljerad specifikation. L\u00c3\u00a4rare som beskriver sin undervisning i skenet av formningsteorier anv\u00c3\u00a4nder ofta verb som ”producera” (producera en kompetent ingenj\u00c3\u00b6r, designer, arkitekt) och ”utveckla” (utveckla en f\u00c3\u00b6rm\u00c3\u00a5ga att l\u00c3\u00b6sa problem, manipulera data, hantera utrustning). Vanligtvis s\u00c3\u00a4ger l\u00c3\u00a4rare att de g\u00c3\u00b6r det genom att f\u00c3\u00b6rst ”visa” och ”demonstrera” dessa kvaliteter och sedan arrangera \u00c3\u00b6vningsuppgifter d\u00c3\u00a4r de utformas hos studenten. Dessa l\u00c3\u00a4rare anv\u00c3\u00a4nder ocks\u00c3\u00a5 ofta ett spr\u00c3\u00a5k l\u00c3\u00a5nat fr\u00c3\u00a5n idrottscoachens v\u00c3\u00a4rld. De ser ocks\u00c3\u00a5 s\u00c3\u00a4llan n\u00c3\u00a5gon egentlig skillnad mellan begreppen ”training” och utbildning och om de g\u00c3\u00b6r det ser de sig sj\u00c3\u00a4lva fr\u00c3\u00a4mst som ut\u00c3\u00b6vare av det f\u00c3\u00b6rstn\u00c3\u00a4mnda.<\/p>\n
L\u00c3\u00a4rare som ser slutprodukten mer i termer av kopplingar \u00c3\u00a4n av former tycker att den elektriska versionen av teorin \u00c3\u00a4r mer tilltalande. Enligt denna version handlar undervisning om att skapa anslutningar i studenternas huvuden. Det omfattar s\u00c3\u00a5v\u00c3\u00a4l att skapa kopplingar mellan olika delar av \u00c3\u00a4mnet som anslutningar mellan olika aspekter av studentens erfarenheter.<\/p>\n
L\u00c3\u00a4rare som styrs av formningsteorier \u00c3\u00a4r i gott s\u00c3\u00a4llskap. De legitimeras av behavioristerna som har tagit ordet ”shaping” och gjort det till en teknisk term f\u00c3\u00b6r de f\u00c3\u00b6ruts\u00c3\u00a4gbara beteendem\u00c3\u00b6nster som medvetet inducerats genom operant betingning. De ser antagligen detta som en beteendem\u00c3\u00a4ssig manifestation av de neurala kopplingar som skapats i det centrala nervsystemet.<\/p>\n
Typiska undervisningsmilj\u00c3\u00b6er f\u00c3\u00b6r formningsteoretiker \u00c3\u00a4r inte bara f\u00c3\u00b6rel\u00c3\u00a4sningssalar utan ocks\u00c3\u00a5 laboratorier, verkst\u00c3\u00a4der, gymnastiksalar och olika typer av studios. I verkst\u00c3\u00a4der och laboratorier f\u00c3\u00a5r studenterna specifika \u00c3\u00b6vningsuppgifter och de f\u00c3\u00a5r omfattande instruktioner efter ett detaljerat schema. De \u00c3\u00b6vervakas av laboratorieassistenter. Alla \u00c3\u00b6vningsuppgifter har specifika och f\u00c3\u00b6rutbest\u00c3\u00a4mda resultat och studentens framg\u00c3\u00a5ng bed\u00c3\u00b6ms efter hur n\u00c3\u00a4ra de kommer dessa specifika modeller.<\/p>\n
I mer teoretiska sammanhang s\u00c3\u00a5som matematik eller juridik blir de praktiska \u00c3\u00b6vningarna eller labbarna utbytta mot likaledes stereotypa teoretiska \u00c3\u00b6vningar eller ”problem”. Den vanliga undervisningsstrategin \u00c3\u00a4r i detta fall att l\u00c3\u00a4raren demonstrerar hur ett problem skall l\u00c3\u00b6sas via en genomg\u00c3\u00a5ng vid svarta tavlan varp\u00c3\u00a5 studenterna f\u00c3\u00a5r l\u00c3\u00b6sa liknande problem med hj\u00c3\u00a4lp av samma metod.<\/p>\n
Vid en f\u00c3\u00b6rsta anblick kan f\u00c3\u00b6rel\u00c3\u00a4sningssalen verka som en ol\u00c3\u00a4mplig milj\u00c3\u00b6 f\u00c3\u00b6r att forma studenter eftersom de f\u00c3\u00a5r s\u00c3\u00a5 litet utrymme f\u00c3\u00b6r \u00c3\u00b6vning. Men det verkar som att graden av total kontroll som f\u00c3\u00b6rel\u00c3\u00a4saren tror sig ha \u00c3\u00b6ver det som f\u00c3\u00b6rsigg\u00c3\u00a5r under f\u00c3\u00b6rel\u00c3\u00a4sningen tilltalar formningsteoretikern. Det \u00c3\u00a4r ett utm\u00c3\u00a4rkt tillf\u00c3\u00a4lle f\u00c3\u00b6r demonstrat\u00c3\u00b6ren att demonstrera. Formning kan tydligen \u00c3\u00a5stadkommas genom den rena kraften i det talade ordet och den auktoritativa n\u00c3\u00a4rvaron av en expert hos det kontrollerade och passiva r\u00c3\u00a5materialet.\n
Byggnadsteorin \u00c3\u00a4r ingen av de fyra grundl\u00c3\u00a4ggande teorierna men det \u00c3\u00a4r en vanlig form av hybrid mellan de tv\u00c3\u00a5 enkla teorierna som just beskrivits. Den \u00c3\u00a4r ocks\u00c3\u00a5 en m\u00c3\u00b6jlig bro \u00c3\u00b6ver till de tv\u00c3\u00a5 utvecklade teorierna. Orden ”bygga” och ”byggnad” anv\u00c3\u00a4nds ofta i samband med ordet ”koncept”. Koncept verkar komma till genom att byggas eller konstrueras oftare \u00c3\u00a4n via andra metoder.<\/p>\n
Byggnadsteorin f\u00c3\u00b6r undervisning ser studenternas hj\u00c3\u00a4rnor som en byggarbetsplats och den \u00c3\u00a4r en transferteori i den meningen att en del av l\u00c3\u00a4rarjobbet \u00c3\u00a4r att leverera byggmaterialet f\u00c3\u00b6r \u00c3\u00a4mnesomr\u00c3\u00a5det till bygget. Men det medges att n\u00c3\u00a4r en student l\u00c3\u00a4r sig ett koncept s\u00c3\u00a5 handlar det inte bara om att ta emot ett lass tegelstenar. Ett koncept \u00c3\u00a4r en komplex struktur som byggs av m\u00c3\u00a5nga olika sammanl\u00c3\u00a4nkade element. Undervisande involverar d\u00c3\u00a4rf\u00c3\u00b6r mer \u00c3\u00a4n att bara leverera materialet, det omfattar ocks\u00c3\u00a5 byggandet av konstruktionen utifr\u00c3\u00a5n den f\u00c3\u00b6rutbest\u00c3\u00a4mda ritningen.<\/p>\n
F\u00c3\u00b6rutom byggnadsarbetare beh\u00c3\u00b6vs andra professioner som har viktiga roller att spela i byggprojektet. Det \u00c3\u00a4r arkitekten som designar byggnaden och g\u00c3\u00b6r ritningarna; det \u00c3\u00a4r byggnadsingenj\u00c3\u00b6ren som omvandlar ritningarna till listor och kvantiteter p\u00c3\u00a5 alla komponenter som beh\u00c3\u00b6vs; och det \u00c3\u00a4r bygghandlaren som ordnar med leveranserna av byggmaterialet till byggarbetsplatsen.<\/p>\n
Byggnadsteorin ses som en transferteori n\u00c3\u00a4r l\u00c3\u00a4raren ser sin roll prim\u00c3\u00a4rt som byggnadsingenj\u00c3\u00b6r och bygghandlare. Teorin \u00c3\u00a4r en formningsteori n\u00c3\u00a4r l\u00c3\u00a4rarens roll \u00c3\u00a4r analog med arkitektens och byggarens. S\u00c3\u00a5 snart det uppdagas att studenten m\u00c3\u00a5ste bygga sina egna koncept och att designen kommer att modifieras och utvecklas av studenten vartefter bygget fortskrider s\u00c3\u00a5 \u00c3\u00a4r teorin p\u00c3\u00a5 god v\u00c3\u00a4g mot en utvecklad teori.<\/p>\n
Steget fr\u00c3\u00a5n enkel till utvecklad teori uttrycks ofta i den frustration en l\u00c3\u00a4rare upplever n\u00c3\u00a4r han k\u00c3\u00a4nner att han framst\u00c3\u00a4llt och levererat alla n\u00c3\u00b6dv\u00c3\u00a4ndiga komponenter f\u00c3\u00b6r l\u00c3\u00a4rande men studenten antingen \u00c3\u00a4r ovillig eller of\u00c3\u00b6rm\u00c3\u00b6gen att g\u00c3\u00b6ra n\u00c3\u00a5got konstruktivt med dem. Denna k\u00c3\u00a4nsla \u00c3\u00a4r ibland den utl\u00c3\u00b6sande faktorn f\u00c3\u00b6r en uppenbarelse som kan uttryckas: ”jag kan inte l\u00c3\u00a4ra in det \u00c3\u00a5t dem – kan jag?”.<\/p>\n
De enkla teorierna uttrycker ett v\u00c3\u00a4ldigt enkelt f\u00c3\u00b6rh\u00c3\u00a5llande mellan undervisning och l\u00c3\u00a4rande. Om ett \u00c3\u00a4mne har l\u00c3\u00a4rts ut s\u00c3\u00a5 m\u00c3\u00a5ste det ha l\u00c3\u00a4rts in. Om kaffet har h\u00c3\u00a4llts upp s\u00c3\u00a5 m\u00c3\u00a5ste koppen vara full (transferteori), om man har borrat i tr\u00c3\u00a4stycket s\u00c3\u00a5 m\u00c3\u00a5ste det vara ett h\u00c3\u00a5l i det (formningsteori). Detta enkla f\u00c3\u00b6rh\u00c3\u00a5llande mellan undervisning och l\u00c3\u00a4rande uttrycks med det s\u00c3\u00a4kra konstaterandet -”sj\u00c3\u00a4lvklart kan de l\u00c3\u00b6sa andragradsekvationer, det l\u00c3\u00a4rde jag dem f\u00c3\u00b6rra terminen”.<\/p>\n
Essensen i de enkla teorierna \u00c3\u00a4r att l\u00c3\u00a4raren har total kontroll \u00c3\u00b6ver objektet som skall \u00c3\u00b6verf\u00c3\u00b6ras (transferteori) eller form och storlek p\u00c3\u00a5 den f\u00c3\u00a4rdiga produkten (formningsteori). Dessa \u00c3\u00a4ndl\u00c3\u00a4gen kan och b\u00c3\u00b6r vara f\u00c3\u00b6rutbest\u00c3\u00a4mda och undervisning \u00c3\u00a4r helt enkelt en fr\u00c3\u00a5ga om att organisera \u00c3\u00b6verf\u00c3\u00b6ringen eller tillformningen.<\/p>\n
Essensen i de tv\u00c3\u00a5 utvecklade teorierna \u00c3\u00a4r att studenten ses som en bidragande deltagare i sitt eget l\u00c3\u00a4rande. Dennes bidrag \u00c3\u00a4r inte bara i form av fel och brister i r\u00c3\u00a5materialet, det inskr\u00c3\u00a4nker sig heller inte till byggnadsarbetarens insats att konstruera sina egna begrepp. I de utvecklade teorierna \u00c3\u00a4r studenten en medresen\u00c3\u00a4r med individuella och v\u00c3\u00a4rdefulla erfarenheter och f\u00c3\u00b6rm\u00c3\u00a5gor, motiv och m\u00c3\u00a5l, m\u00c3\u00a5nga \u00c3\u00a4r odefinierade och r\u00c3\u00b6riga och n\u00c3\u00a5gra av dem mindre anv\u00c3\u00a4ndbara \u00c3\u00a4n andra. Det \u00c3\u00a4r l\u00c3\u00a4rarens jobb att anv\u00c3\u00a4nda egen erfarenhet och expertis f\u00c3\u00b6r att hj\u00c3\u00a4lpa studenterna f\u00c3\u00a5 ordning p\u00c3\u00a5 sina tankar s\u00c3\u00a5 att de kan komma till st\u00c3\u00b6rre f\u00c3\u00b6rst\u00c3\u00a5else av sina erfarenheter och vad som ligger framf\u00c3\u00b6r dem att beh\u00c3\u00a4rska.<\/p>\n
Den vanligaste av de tv\u00c3\u00a5 utvecklade teorierna i Fox unders\u00c3\u00b6kning \u00c3\u00a4r resandeteorin. L\u00c3\u00a4rarna anv\u00c3\u00a4nder ord och fraser som ”guida”, ”leda”, ”visa v\u00c3\u00a4gen”. Utbildning ses som en f\u00c3\u00a4rd och \u00c3\u00a4mnet som studeras representeras av ett av m\u00c3\u00a5nga intressanta och utmanande omr\u00c3\u00a5den i v\u00c3\u00a4rlden att utforska. Terr\u00c3\u00a4ngen \u00c3\u00a4r ingalunda platt och anstr\u00c3\u00a4ngningen att kl\u00c3\u00a4ttra upp p\u00c3\u00a5 h\u00c3\u00b6jderna bel\u00c3\u00b6nas med utsikten fr\u00c3\u00a5n topparna. Utsikten l\u00c3\u00a5ter resen\u00c3\u00a4ren se aspekter av \u00c3\u00a4mnet i ett sammanhang som tidigare inte var uppenbart. Alla geografiska f\u00c3\u00b6reteelser (floder, byar, v\u00c3\u00a4gar, broar etc) framst\u00c3\u00a5r nu som delar av ett st\u00c3\u00b6rre m\u00c3\u00b6nster som f\u00c3\u00a5r mening ur ett f\u00c3\u00a5gelperspektiv.<\/p>\n
Vissa \u00c3\u00a4mnesomr\u00c3\u00a5den omfattar ett antal relativt sm\u00c3\u00a5 men isolerade h\u00c3\u00b6jder och man kan f\u00c3\u00a5 en uppfattning om hela omr\u00c3\u00a5det bara om man kl\u00c3\u00a4ttar upp p\u00c3\u00a5 flera av dem. Vartefter fler kullar bestigs avsl\u00c3\u00b6jas mer och mer av terr\u00c3\u00a4ngen och m\u00c3\u00a5nga av de mest intressanta bestigningarna ligger i utkanten av omr\u00c3\u00a5det eftersom de ger frestande utblickar mot andra omr\u00c3\u00a5den.<\/p>\n
Andra \u00c3\u00a4mnesomr\u00c3\u00a5den domineras \u00c3\u00a5 andra sidan av ett enda stort berg. I detta fall f\u00c3\u00a5r man en b\u00c3\u00a4ttre utsikt ju h\u00c3\u00b6gre man kl\u00c3\u00a4ttrar (s\u00c3\u00a5vida inte toppen ligger inb\u00c3\u00a4ddad i moln), men det finns ingen enkel v\u00c3\u00a4g mot toppen. De h\u00c3\u00b6gre lederna kan bara n\u00c3\u00a5s efter att ha tagit sig upp f\u00c3\u00b6r bergets fot och sedan etablerat v\u00c3\u00a4lutrustade basl\u00c3\u00a4ger.<\/p>\n
L\u00c3\u00a4raren \u00c3\u00a4r i denna analogi en lokal guide. Han har kl\u00c3\u00a4ttrat upp p\u00c3\u00a5 alla kullar och berg och han k\u00c3\u00a4nner till de flesta vyerna. Han g\u00c3\u00a5r l\u00c3\u00a4ngs leder och sm\u00c3\u00a5v\u00c3\u00a4gar med s\u00c3\u00a4kerheten hos n\u00c3\u00a5gon som har sett allt i sitt sammanhang, men han utforskar fortfarande. Han vet att landskapet st\u00c3\u00a4ndigt f\u00c3\u00b6r\u00c3\u00a4ndras och att det alltid finns n\u00c3\u00a5got nytt att l\u00c3\u00a4ra.<\/p>\n
Vissa delar av terr\u00c3\u00a4ngen \u00c3\u00a4r l\u00c3\u00a4ttforcerade och med en bra karta och kompass kan studenterna f\u00c3\u00a5 en f\u00c3\u00a4rdriktning utpekad och sedan l\u00c3\u00a4mnas att utforska sj\u00c3\u00a4lva under l\u00c3\u00a5nga perioder. Andra delar av terr\u00c3\u00a4ngen \u00c3\u00a4r mer ol\u00c3\u00a4ndig och de flesta nyb\u00c3\u00b6rjarna kr\u00c3\u00a4ver konstant v\u00c3\u00a4gledning om de skall ta sig n\u00c3\u00a5gon vart. Ingen guide kan dock g\u00c3\u00b6ra utforskandet \u00c3\u00a5t studenten, oavsett hur kompetent eller erfaren han \u00c3\u00a4r. Utforskandet \u00c3\u00a4r en personlig aktivitet. M\u00c3\u00a5nga guider tycker d\u00c3\u00a4rf\u00c3\u00b6r att deras huvudsakliga uppgift \u00c3\u00a4r att konstant \u00c3\u00b6vervaka studenternas framsteg och f\u00c3\u00b6rse dem med detaljerad \u00c3\u00a5terkoppling s\u00c3\u00a5 att de kan forts\u00c3\u00a4tta att g\u00c3\u00a5 fram\u00c3\u00a5t.<\/p>\n
M\u00c3\u00a5nga olika typer av uppt\u00c3\u00a4cktsresanden kommer till omr\u00c3\u00a5det och de utforskar det av m\u00c3\u00a5nga olika sk\u00c3\u00a4l. En del \u00c3\u00a4r v\u00c3\u00a4ltr\u00c3\u00a4nade, andra kan vara svaga men mycket ih\u00c3\u00a4rdiga. N\u00c3\u00a5gra \u00c3\u00a4r l\u00c3\u00a5ngsynta, andra s\u00c3\u00a5 n\u00c3\u00a4rsynta att de bara ser n\u00c3\u00a5gon meter framf\u00c3\u00b6r sig. Somliga \u00c3\u00a4r alltf\u00c3\u00b6r beroende av guiden och m\u00c3\u00a5ste uppmuntras att ge sig ut p\u00c3\u00a5 egen hand medan somliga andra \u00c3\u00a4r \u00c3\u00a4ventyrliga, till och med dumdristiga, och rusar rakt ut p\u00c3\u00a5 sank mark d\u00c3\u00a4r de sjunker till kn\u00c3\u00a4na och fastnar. Somliga blir s\u00c3\u00a5 f\u00c3\u00b6rtjusta i omr\u00c3\u00a5det att de vill stanna permanent. Andra \u00c3\u00a4r d\u00c3\u00a4r trots att de skall n\u00c3\u00a5gon annanstans p\u00c3\u00a5 grund av att det finns utsiktspunkter som ger v\u00c3\u00a4sentliga inblickar i andra omr\u00c3\u00a5den. F\u00c3\u00b6r alla dessa \u00c3\u00a4r utbildning en resa. Men det \u00c3\u00a4r en uppt\u00c3\u00a4cktsresa, inte en direktlinje mellan punkt A och B. L\u00c3\u00a4raren \u00c3\u00a4r lokalguide och utrustningsleverant\u00c3\u00b6r, inte busschauff\u00c3\u00b6r p\u00c3\u00a5 en paketresa.<\/p>\n
Den grundl\u00c3\u00a4ggande skillnaden mellan enkla och utvecklade teorier \u00c3\u00a4r att de utvecklade teorierna medger att studenterna har v\u00c3\u00a4sentliga bidrag inte bara till sin egen l\u00c3\u00a4rprocess och takten i l\u00c3\u00a4randet, utan ocks\u00c3\u00a5 till riktningen och m\u00c3\u00a5len. Byggnadsteorin blir en utvecklad teori bara om studenten anses vara f\u00c3\u00b6rm\u00c3\u00b6gen, och har tillst\u00c3\u00a5nd, att g\u00c3\u00b6ra f\u00c3\u00b6r\u00c3\u00a4ndringar medan bygget fortskrider. Byggnadsteorin blir d\u00c3\u00a5 en tr\u00c3\u00a4dg\u00c3\u00a5rdsodlingsversion av v\u00c3\u00a4xandeteorin. Vi f\u00c3\u00b6rest\u00c3\u00a4ller oss l\u00c3\u00a4raren som en tr\u00c3\u00a4dg\u00c3\u00a5rdsm\u00c3\u00a4stare med studentens sinne som ett markomr\u00c3\u00a5de. Till skillnad mot byggnadsteorin ser vi nu marken som redan t\u00c3\u00a4ckt av vegetation (begreppssystem), vissa helt klart v\u00c3\u00a4rda att beh\u00c3\u00a5lla och kultivera. Marken visar sp\u00c3\u00a5r av m\u00c3\u00a5nga tidigare tr\u00c3\u00a4dg\u00c3\u00a5rdsm\u00c3\u00a4stare. Och den nuvarande tr\u00c3\u00a4dg\u00c3\u00a5rdsm\u00c3\u00a4staren \u00c3\u00a4r bara en i en grupp d\u00c3\u00a4r var och en specialiserat sig p\u00c3\u00a5 olika typer av v\u00c3\u00a4xter, men vars arbete kan f\u00c3\u00a5 konsekvenser, b\u00c3\u00a5de bra och d\u00c3\u00a5liga, f\u00c3\u00b6r de andras arbete. Plantorna i tr\u00c3\u00a4dg\u00c3\u00a5rden v\u00c3\u00a4xer bra oavsett om n\u00c3\u00a5gon tr\u00c3\u00a4dg\u00c3\u00a5rdsm\u00c3\u00a4stare odlar den s\u00c3\u00a5 det \u00c3\u00a4r hans m\u00c3\u00a5l att uppmuntra vissa plantor p\u00c3\u00a5 bekostnad av andra.<\/p>\n
Tr\u00c3\u00a4dg\u00c3\u00a5rdsm\u00c3\u00a4staren arbetar inte mot n\u00c3\u00a5got exakt definierat m\u00c3\u00a5l eftersom tr\u00c3\u00a4dg\u00c3\u00a5rden st\u00c3\u00a4ndigt f\u00c3\u00b6r\u00c3\u00a4ndras d\u00c3\u00a5 olika plantor blommar upp. Han har vida m\u00c3\u00a5l, f\u00c3\u00b6rmodligen r\u00c3\u00a4tt flexibla, f\u00c3\u00b6r hur han vill att tr\u00c3\u00a4dg\u00c3\u00a5rden skall utvecklas men han f\u00c3\u00b6rs\u00c3\u00b6ker inte definiera exakt hur stor varje planta skall bli.<\/p>
\n
Varf\u00c3\u00b6r s\u00c3\u00a4rskiljs de tv\u00c3\u00a5 utvecklade teorierna? B\u00c3\u00a5da tar h\u00c3\u00a4nsyn till studentens delaktighet i undervisningsprocessen. B\u00c3\u00a5da s\u00c3\u00a4tter l\u00c3\u00a4raren i en mer human och ansvarsfylld roll \u00c3\u00a4n den som informationsf\u00c3\u00b6rmedlare eller formgivare av livl\u00c3\u00b6sa material.<\/p>\n
Den skillnad som det finns anledning att studera \u00c3\u00a4r att resandeteorier verkar l\u00c3\u00a4gga tyngdpunkten p\u00c3\u00a5 \u00c3\u00a4mnet. Det finns en v\u00c3\u00a4rld ”d\u00c3\u00a4r ute” att utforska och terr\u00c3\u00a4ngen har en separat identitet och existens skild fr\u00c3\u00a5n resen\u00c3\u00a4ren.<\/p>\n
V\u00c3\u00a4xandeteorier (s\u00c3\u00a5 v\u00c3\u00a4l som formningsteorier) l\u00c3\u00a4gger tyngdpunkten mer p\u00c3\u00a5 vad som sker med studenten som person. Drivkraften f\u00c3\u00b6r v\u00c3\u00a4xandet \u00c3\u00a4r intern. Man betonar vad studenten blir hellre \u00c3\u00a4n vart han \u00c3\u00a4r p\u00c3\u00a5 v\u00c3\u00a4g i termer av att beh\u00c3\u00a4rska ett \u00c3\u00a4mne. Materialet ”d\u00c3\u00a4r ute”, \u00c3\u00a4mnet, \u00c3\u00a4r betydelsefullt bara i termer av hur det p\u00c3\u00a5verkar studentens personliga utveckling.<\/p>\n
Resandeteorier och transferteorier verkar oftare vara associerade med \u00c3\u00a4mnen som har ett stort faktainneh\u00c3\u00a5ll s\u00c3\u00a5som naturvetenskap och juridik. Formnings- och v\u00c3\u00a4xandeteorier \u00c3\u00a4r vanligare i \u00c3\u00a4mnen d\u00c3\u00a4r attityder, aktiviteter och personliga f\u00c3\u00b6rm\u00c3\u00a5gor \u00c3\u00a4r viktigare \u00c3\u00a4n detaljkunskaper – s\u00c3\u00a5som konst, drama, management och \u00c3\u00a4mnen med koppling mot v\u00c3\u00a5rdyrken. Denna skillnad illustreras ibland av skillnaden i svar p\u00c3\u00a5 fr\u00c3\u00a5gan ”Vad undervisar du i?”. Fr\u00c3\u00a5gest\u00c3\u00a4llaren f\u00c3\u00b6rv\u00c3\u00a4ntar sig vanligen svar som ”Jag undervisar i kemi”, men ibland omtolkar respondenten fr\u00c3\u00a5gan och svarar i stil med ”Jag undervisar l\u00c3\u00a4rare”. Transfer- och reseteorier f\u00c3\u00b6rh\u00c3\u00a5ller sig till undervisning s\u00c3\u00a5 att f\u00c3\u00b6rem\u00c3\u00a5let f\u00c3\u00b6r verbet \u00c3\u00a4r \u00c3\u00a4mnet som det undervisas i. Formnings- och v\u00c3\u00a4xandeteorier f\u00c3\u00b6rh\u00c3\u00a5ller sig till undervisning s\u00c3\u00a5 att f\u00c3\u00b6rem\u00c3\u00a5let f\u00c3\u00b6r verbet \u00c3\u00a4r de personer som l\u00c3\u00a4r sig.<\/p>\n
De fyra grundl\u00c3\u00a4ggande teorierna f\u00c3\u00b6r undervisning kan d\u00c3\u00a5 representeras genom f\u00c3\u00b6ljande tabell:<\/p>\n
| \n <\/p>\n <\/td> | \n Simple theories<\/strong><\/p>\n <\/td> Developed theories<\/strong><\/p>\n The verb ’teaching’ is applied to the academic subject. It is likely to be one with a lot of detailed facts to learn<\/p>\n <\/td> Transfer theories<\/p>\n <\/td> Travelling theories<\/p>\n The verb ’teaching’ is applied to people. The subjects are related to personal attitudes and skills.<\/p>\n <\/td> Shaping theories<\/p>\n <\/td> Growing theories<\/p>\n <\/td><\/tr><\/td><\/tr><\/td><\/tr><\/tbody><\/table>\n\n <\/p> Fyrf\u00c3\u00a4ltsmodell f\u00c3\u00b6r de fyra teorierna, Fox.<\/small><\/p>\n Dessa teorier speglas av, och interagerar med, den syn studenter har p\u00c3\u00a5 l\u00c3\u00a4rande. Vilken av dessa teorier som l\u00c3\u00a4raren \u00c3\u00a4n m\u00c3\u00a5 anv\u00c3\u00a4nda som mental modell f\u00c3\u00b6r att betrakta processen s\u00c3\u00a5 kommer det att p\u00c3\u00a5verka dennes strategier f\u00c3\u00b6r undervisning och det kommer att f\u00c3\u00a4rga dennes attityd mot studenterna. Dessa konceptuella modeller kan anv\u00c3\u00a4ndas f\u00c3\u00b6r att underl\u00c3\u00a4tta diskussioner om undervisning och l\u00c3\u00a4rande kollegor emellan eller f\u00c3\u00b6r att l\u00c3\u00b6sa meningsskiljaktigheter (Fox, 1983).<\/p>\n\n <\/p> Fox, D. (1983). Personal theories of teaching. Studies in Higher Education, 8(2), 151-163. doi: 10.1080\/03075078312331379014.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" L\u00c3\u00a4rande och undervisning \u00c3\u00a4r sv\u00c3\u00a5rgripbara koncept. L\u00c3\u00a4rande \u00c3\u00a4r inte direkt observerbart och det finns m\u00c3\u00a5nga olika teoribildningar och perspektiv p\u00c3\u00a5 l\u00c3\u00a4rande. H\u00c3\u00a4r f\u00c3\u00b6ljer en beskrivning av n\u00c3\u00a5gra av dessa. F\u00c3\u00b6r att underl\u00c3\u00a4tta bed\u00c3\u00b6mningen av vilka krav MIUN ska st\u00c3\u00a4lla p\u00c3\u00a5 … Forts\u00e4tt l\u00e4sa |