<\/p>
Stefan Hrastinski g\u00c3\u00b6r en klassificering av teoretiska perspektiv i boken ”N\u00c3\u00a4tbaserad utbildning – en introduktion”, Han g\u00c3\u00b6r en \u00c3\u00a5tskillnad mellan objektivistiska, konstruktivistiska och sociala perspektiv (Hrastinski, 2009):<\/p>\n
Det objektivistiska perspektivet<\/em> \u00c3\u00a4r det som traditionellt inspirerat datorst\u00c3\u00b6dd utbildning. Det utg\u00c3\u00a5r, precis som Fox transferteori, fr\u00c3\u00a5n antagandet att kunskap kan ses som ett objekt som kan \u00c3\u00b6verf\u00c3\u00b6ras fr\u00c3\u00a5n l\u00c3\u00a4rare till student vilket f\u00c3\u00a5r till f\u00c3\u00b6ljd att l\u00c3\u00a4rarens fr\u00c3\u00a4msta uppgift blir att presentera kunskapen p\u00c3\u00a5 ett s\u00c3\u00a5 bra s\u00c3\u00a4tt som m\u00c3\u00b6jligt f\u00c3\u00b6r att s\u00c3\u00a4kerst\u00c3\u00a4lla att studenten absorberar den.<\/p>\n Det konstruktivistiska perspektivet<\/em> antar att studenterna sj\u00c3\u00a4lva skapar sin kunskap, ungef\u00c3\u00a4r som i Fox byggnadsteori. En konsekvens \u00c3\u00a4r att studenten s\u00c3\u00a4tts i centrum och l\u00c3\u00a4rarens uppgift blir att st\u00c3\u00b6dja och underl\u00c3\u00a4tta studentens l\u00c3\u00a4rande. Detta perspektiv betonar att studenter drar l\u00c3\u00a4rdomar av egna erfarenheter, t.ex. genom att arbeta praktiskt och l\u00c3\u00b6sa problem.<\/p>\n Sociala perspektiv<\/em> har blivit allt mer popul\u00c3\u00a4ra i diskussioner kring n\u00c3\u00a4tbaserat l\u00c3\u00a4rande under senare \u00c3\u00a5r, kanske framf\u00c3\u00b6r allt det sociokulturella perspektivet p\u00c3\u00a5 l\u00c3\u00a4rande. Detta liknar v\u00c3\u00a4xandeteorin \u00c3\u00a4ven om den inte tar upp de sociala aspekterna. L\u00c3\u00a4rande sker genom att m\u00c3\u00a4nniskor som delar gemensamma intressen och m\u00c3\u00a5l m\u00c3\u00b6ts. Det \u00c3\u00a4r d\u00c3\u00a4rf\u00c3\u00b6r viktigt att uppmuntra kommunikation, deltagande, samarbete och gemenskap i n\u00c3\u00a4tbaserad utbildning. Med utg\u00c3\u00a5ngspunkt i detta perspektiv talar man om vikten av att l\u00c3\u00a4ra tillsammans med andra. D\u00c3\u00a4rf\u00c3\u00b6r b\u00c3\u00b6r uppgifter utformas s\u00c3\u00a5 att de kr\u00c3\u00a4ver att man l\u00c3\u00b6ser dem tillsammans och d\u00c3\u00a4rmed leder till att deltagarna l\u00c3\u00a4r av varandra under arbetets g\u00c3\u00a5ng. L\u00c3\u00a4rarens roll blir att uppmuntra och stimulera hellre \u00c3\u00a4n att f\u00c3\u00b6rel\u00c3\u00a4sa.<\/p>\n Jaldemark, Lindberg och Olofsson diskuterar de sociala och kommunikativa aspekterna p\u00c3\u00a5 n\u00c3\u00a4tbaserat l\u00c3\u00a4rande i ”Att f\u00c3\u00b6rst\u00c3\u00a5 hur man deltar via redskap i en l\u00c3\u00a4rgemenskap” (Jaldemark, Lindberg, & A. D. Olofsson, 2005). De utg\u00c3\u00a5r ocks\u00c3\u00a5 fr\u00c3\u00a5n tre teoretiska perspektiv, n\u00c3\u00a4mligen det behavioristiska, det kognitiva och det sociokulturella perspektivet.<\/p>\n Utifr\u00c3\u00a5n det behavioristiska perspektivet<\/em> \u00c3\u00a4r deltagare passiva mottagare av de stimuli som blir presenterade via olika redskap. F\u00c3\u00b6rfattarna problematiserar begreppet deltagande utifr\u00c3\u00a5n tre aspekter: Den f\u00c3\u00b6rsta aspekten \u00c3\u00a4r att m\u00c3\u00a4nniskan \u00c3\u00a4r sitt beteende. Ett visst stimuli framkallar en viss respons, vilket medf\u00c3\u00b6r att m\u00c3\u00a4nniskan m\u00c3\u00a5ste l\u00c3\u00a4ra sig att delta. Deltagandet blir ett inl\u00c3\u00a4rt och reflexm\u00c3\u00a4ssigt handlande d\u00c3\u00a4r grundstenen \u00c3\u00a4r m\u00c3\u00a4nniskans biologi, och deltagandet \u00c3\u00a4r ett t\u00c3\u00a4mligen individuellt begrepp d\u00c3\u00a4r varje m\u00c3\u00a4nniskas reflexm\u00c3\u00a4ssiga respons \u00c3\u00a4r styrande. Den andra aspekten \u00c3\u00a4r att det kontinuerligt och \u00c3\u00b6ver tid \u00c3\u00a4r m\u00c3\u00b6jligt att f\u00c3\u00b6rst\u00c3\u00a4rka vissa beteenden. Den tredje aspekten inrymmer en str\u00c3\u00a4van efter att skapa generella beteenderepertoarer hos m\u00c3\u00a4nniskan.<\/p>\n Enligt det kognitiva perspektivet<\/em> konstruerar m\u00c3\u00a4nniskan kunskap om sin v\u00c3\u00a4rld genom att skapa kategorier, begrepp, scheman eller andra mentala eller kognitiva strukturer. Inom det kognitiva perspektivet \u00c3\u00a4r aktiva deltagare en f\u00c3\u00b6ruts\u00c3\u00a4ttning f\u00c3\u00b6r all verksamhet i en utbildningsrelaterad l\u00c3\u00a4rgemenskap. Teoretiker inom perspektivet betonar l\u00c3\u00a4rande, f\u00c3\u00b6rst\u00c3\u00a5else och minne som informationsbehandlingsprocesser.<\/p>\n Det sociokulturella perspektivet<\/em> s\u00c3\u00a4tter m\u00c3\u00a4nniskans aktivitet i fokus, och denna aktivitet m\u00c3\u00a5ste man f\u00c3\u00b6rst\u00c3\u00a5 utifr\u00c3\u00a5n dess historiska, kulturella och sociala sammanhang. En omfattande teoribildning har skett p\u00c3\u00a5 omr\u00c3\u00a5det under 1980- och 1990-talen, och har bland annat givit upphov till verksamhetsteorin som fokuserar aktivitetssystem (Engestr\u00c3\u00b6m, 1987), situerat l\u00c3\u00a4rande med betoning p\u00c3\u00a5 deltagande i sociala praktiker (Wenger, 1998) och ansatser som fokuserar p\u00c3\u00a5 t\u00c3\u00a4nkandets distribuerade karakt\u00c3\u00a4r i sociala sammanhang (Hutchins, 1996).<\/p>\n Brittiska Joint Information Systems Committee (JISC) har tagit en annan utg\u00c3\u00a5ngspunkt i sin rapport ”Effective practice with e-learning” som riktar in sig p\u00c3\u00a5 h\u00c3\u00b6gre utbildning i Storbritannien (Knight, 2004). De utg\u00c3\u00a5r fr\u00c3\u00a5n fyra perspektiv som \u00c3\u00a4r sammanl\u00c3\u00a4nkade med ett antal antaganden om l\u00c3\u00a4rande och d\u00c3\u00a4rmed associerade pedagogiska konsekvenser.<\/p>\n Tabell: Perspektiv f\u00c3\u00b6r e-l\u00c3\u00a4rande, JISC<\/small><\/p>\n\n <\/p> Ally, M. (2008). Foundations of educational theory for online learning. In T. Anderson (Ed.), (2nd ed., pp. 15-44). Edmonton: AU Press, Athabasca University. Retrieved from http:\/\/www.aupress.ca\/books\/120146\/ebook\/01Anderson<\/em>2008Ally-Online<\/em>Learning.pdf.<\/p>\n Engestr\u00c3\u00b6m, Y. (1987). Learning by expanding: An activity-theoretical approach to developmental research. Helsinki: Orienta-Konsultit.<\/p>\n Fox, D. (1983). Personal theories of teaching. Studies in Higher Education, 8(2), 151-163. doi: 10.1080\/03075078312331379014.<\/p>\n Hrastinski, S. (2009). N\u00c3\u00a4tbaserad utbildning : en introduktion (1st ed., p. 144 s.). Lund: Studentlitteratur.<\/p>\n Hult, A., & Olofsson, A. (2011). Utv\u00c3\u00a4rdering och bed\u00c3\u00b6mning i skolan. Stockholm: Natur & Kultur.<\/p>\n Hutchins, E. (1996). Cognition in the Wild (New editio.). The MIT Press. Retrieved January 26, 2011, from http:\/\/www.citeulike.org\/user\/knowlengr\/article\/155589.<\/p>\n Jaldemark, J., Lindberg, O., & Olofsson, A. D. (2005). Att f\u00c3\u00b6rst\u00c3\u00a5 hur man deltar via redskap i en l\u00c3\u00a4rgemenskap. In O. Jobring & U. Carl\u00c3\u00a9n (Eds.), Att f\u00c3\u00b6rt\u00c3\u00a5 l\u00c3\u00a4rgemenskaper och m\u00c3\u00b6tesplatser p\u00c3\u00a5 n\u00c3\u00a4tet (Vol. II, pp. 109-147). Lund: Studentlitteratur.<\/p>\n Knight, S. (2004). Effective Practice with e-Learning. Bristol: JISC.<\/p>\n Law, E. L. C., Roto, V., Hassenzahl, M., Vermeeren, A., & Kort, J. (2009). Understanding, scoping and defining user experience: a survey approach (pp. 719-728). ACM.<\/p>\n New Basics Branch. (2010). The Why, What, How and When of Rich Tasks. Education (p. 14). Brisbane. Retrieved from http:\/\/education.qld.gov.au\/corporate\/newbasics\/pdfs\/richtasksbklet.pdf.<\/p>\n Wenger, E. (1998). Communities of Practice: Learning, Meaning and Identity. Cambridge: Cambridge University PRess.<\/p>\n Wenger, E. (2006). Communities of practice a brief introduction. Retrieved January 29, 2011, from http:\/\/www.ewenger.com\/theory\/.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Stefan Hrastinski g\u00c3\u00b6r en klassificering av teoretiska perspektiv i boken ”N\u00c3\u00a4tbaserad utbildning – en introduktion”, Han g\u00c3\u00b6r en \u00c3\u00a5tskillnad mellan objektivistiska, konstruktivistiska och sociala perspektiv (Hrastinski, 2009): Det objektivistiska perspektivet \u00c3\u00a4r det som traditionellt inspirerat datorst\u00c3\u00b6dd utbildning. Det utg\u00c3\u00a5r, precis … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Ett perspektiv f\u00c3\u00b6r h\u00c3\u00b6gre utbildning<\/h3>\n
\n \n
\n \n Perspektiv\n <\/td>\n \n Antaganden\n <\/td>\n \n Associerad pedagogik\n <\/td>\n <\/tr>\n \n \n Det associativa perspektivet\n <\/td>\n \n Den l\u00c3\u00a4rande som f\u00c3\u00b6rv\u00c3\u00a4rvare av kompetens.\n Studenten f\u00c3\u00b6rv\u00c3\u00a4rvar kunskap genom att bygga associationer mellan olika koncept. Studenten skaffar sig f\u00c3\u00b6rm\u00c3\u00a5gor genom att bygga upp progressivt mer komplexa aktiviteter fr\u00c3\u00a5n delf\u00c3\u00b6rm\u00c3\u00a5gor.\n <\/td>\n \n \n
\n \n Det konstruktiva perspektivet (individuellt fokus)\n <\/td>\n \n L\u00c3\u00a4rande som att uppn\u00c3\u00a5 f\u00c3\u00b6rst\u00c3\u00a5else\n Den l\u00c3\u00a4rande konstruerar aktivt nya id\u00c3\u00a9er genom att bygga och testa hypoteser.\n <\/td>\n \n \n
\n \n Det konstruktiva perspektivet (socialt fokus)\n <\/td>\n \n L\u00c3\u00a4rande som att uppn\u00c3\u00a5 f\u00c3\u00b6rst\u00c3\u00a5else\n Den l\u00c3\u00a4rande konstruerar aktivt nya id\u00c3\u00a9er genom kollaborativa aktiviteter och\/eller genom dialog.\n <\/td>\n \n \n
\n \n Det situativa perspektivet\n <\/td>\n \n L\u00c3\u00a4rande som social praktik\n Den l\u00c3\u00a4rande utvecklar sin identitet genom deltagande i specifika gemenskaper och praktiker.\n <\/td>\n \n \n
Referenser<\/h2>\n\n